Så gör du en bouppteckning – enkel steg-för-steg guide

Vad händer med en avliden persons tillgångar och skulder? När någon går bort måste deras hem och tillgångar tas om hand och fördelas mellan de efterlevande, enligt lag och/eller testamente. Bouppteckningen innebär att en person utreder och registrerar boets värde och ansvar, vilket är en viktig del av dödsboförvaltningen.

I den här guiden försöker vi klargöra för vad bouppteckning innebär, varför det är viktigt och hur processen går till, så att du lättare kan förstå och hantera en redan jobbig situation. Vi går igenom allt du behöver veta om en bouppteckning – när den ska göras, hur det går till och vad en bouppteckning kostar.

När ska en bouppteckning göras?

En bouppteckning visar ett dödsbos tillgångar och skulder. Den måste vara skriftlig och måste upprättas inom tre månader efter dödsfallet. Därefter skickas bouppteckningen till Skatteverket, vilket måste ske senast fyra månader efter dödsdagen. Det är dödsbodelägarna, alltså de personer som har rätt att ärva, som ansvarar för att bouppteckningen görs.

När bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket är det fastställt vem som får företräda dödsboet och då kan till exempel konton på banker avslutas samt fastigheter, aktier och andra värdepapper säljas. I vissa fall kan bouppteckningen ersättas av en dödsboanmälan. Detta gäller om den avlidne inte har några tillgångar utöver begravningskostnader och andra nödvändiga utgifter. Dödsboanmälan görs till kommunen där den avlidne var folkbokförd.

Så går en bouppteckning till – steg för steg

Att göra en bouppteckning kan kännas överväldigande, men i många fall går det utmärkt att göra bouppteckningen själv. Det går också bra att ta hjälp av till exempel en juristbyrå eller en begravningsbyrå. Du kan också fråga en person nära dig som du vet har den kunskap som behövs och som du har förtroende för. Det finns nämligen vissa regler för bouppteckningar som måste följas för att allt ska gå rätt och riktigt till. 

1. Kalla till bouppteckningsförrättning
   En bouppteckningsförrättning är ett möte där man går igenom den avlidnes tillgångar och skulder. Alla dödsbodelägare får vid tillfället en överblick över dödsboet. Om den avlidne var gift ska också makens eller makans ekonomi, alltså tillgångar och skulder, tas med i bouppteckningen. Vid ett samboskap bör samboegendom tas upp. Alla dödsbodelägare måste kallas i god tid, även om de inte behöver närvara vid mötet.
2. Utse en bouppgivare
   Bouppgivaren är den person som har bäst kännedom om dödsboet. Det är vanligtvis en nära anhörig som ansvarar för att sammanställa uppgifterna om den avlidnes ekonomi.
3. Samla in underlag
   För att kunna upprätta bouppteckningen behöver man först samla in dokument som visar och styrker den avlidnes tillgångar och skulder. Det kan bland annat vara bankkonton, lån på fastigheter, fordon och värdeföremål, andra skulder och obetalda räkningar samt eventuella testamenten och äktenskapsförord.
4. Fyll i blankett om bouppteckning
   När alla underlag och all information finns på plats är det dags att fylla i blanketten för bouppteckning. Blanketten för bouppteckning går att beställa från Skatteverket.
5. Förrättningsmän granskar bouppteckningen
   Två utomstående personer, så kallade förrättningsmän, måste granska och intyga att bouppteckningen är korrekt. De får inte vara arvingar eller ha ekonomiska intressen i dödsboet.
6. Skicka in bouppteckningen till Skatteverket
   När bouppteckningen är ifylld och signerad ska den skickas in till Skatteverket, vilket ska ske inom fyra månader efter dödsfallet. Tillsammans med bouppteckningen ska även eventuella testamenten och äktenskapsord skickas in. Bifoga också kallelsebeviset till bouppteckningsförrättningen, arvsavstående om en arvinge väljer att inte ärva samt fullmakter i de fall det har använts. När bouppteckningen har registrerats och godkänts av Skatteverket fungerar den som en legitimationshandling för dödsboet. Nu är bouppteckningen avslutad och arvsskiftet kan påbörjas.
7. Deklarera dödsboet
   Ett år efter dödsfallet ska dödsboet deklareras. Först när deklarationen är inlämnad, godkänd och skattekontots saldo är noll är dödsboet upplöst.

Vilka ska närvara vid en bouppteckning?

Vid bouppteckningsförrättningen ska alla som är dödsbodelägare kallas, men de behöver inte närvara om de inte vill.

Vanligtvis kallas:

• Efterlevande make, maka eller sambo
• Barn och eventuella barnbarn
• Föräldrar och syskon (om det inte finns barn)
• Eventuella testamentstagare

Om en dödsbodelägare inte kan närvara kan denne skicka en fullmakt till en annan person som då fungerar som en giltig representant för delägaren.

Vem kan göra en bouppteckning?

Det finns inget krav på att anlita en jurist eller ta annan professionell hjälp för att göra en bouppteckning. Det är fullt möjligt att göra den själv. Däremot kan det vara klokt att ta hjälp om dödsboet är komplicerat, exempelvis om det finns:

• Stora skulder
• Fastigheter i utlandet
• Arvingar som är oense

Om du vill göra bouppteckningen själv kan du använda dig av Skatteverkets blanketter och vägledning som finns på deras hemsida. Vill du anlita hjälp kan du vända dig till en juristbyrå som har specialiserat sig på bouppteckningar. Många begravningsbyråer erbjuder också bouppteckningstjänster, liksom banker som kan ge juridisk rådgivning om dödsbon till sina kunder.

Vad kostar en bouppteckning?

Kostnaden för en bouppteckning varierar beroende på om du gör den själv eller om du anlitar professionell hjälp. Om du väljer att göra bouppteckningen själv är det gratis, förutom eventuella kostnader för kopior av dokument och porto. Om du tar hjälp av en jurist eller begravningsbyrå kostar en bouppteckning vanligtvis mellan 7 000 och 15 000 kronor. Om dödsboet är komplicerat kan kostnaden bli högre. Om den avlidne inte hade tillgångar som täcker bouppteckningen kan en dödsboanmälan göras av kommunen. Den är kostnadsfri och ersätter bouppteckningen i dessa fall.

60plusbanken hjälper fler

Vi hjälper fler pensionärer till en bättre vardagsekonomi. En av våra lånespecialister är med dig hela vägen från ansökan till utbetalning.

Ansök om 60pluslånet

Vanliga frågor om bouppteckning

Får man tömma ett dödsbo innan bouppteckning?

Nej, ett dödsbo får inte tömmas innan bouppteckningen är klar. Dödsboets tillgångar och skulder måste först dokumenteras i en bouppteckning som fungerar som en ekonomisk sammanställning över den avlidnes egendom. Undantag kan göras om det finns risk för skador på egendomen eller risk för stöld. I samråd med alla dödsbodelägare och med god dokumentation kan man då till exempel hålla fastigheten uppvärmd och förvara värdeföremål på ett säkert sätt.

Hur lång tid tar en bouppteckning?

En bouppteckning ska enligt lag skickas in till Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet. Handläggningstiden hos Skatteverket varierar men brukar ta några veckor. Om bouppteckningen är korrekt ifylld och inga kompletteringar krävs, kan processen vara klar inom fyra till sex månader.

Vad händer efter bouppteckningen?

När bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket fungerar den som en legitimationshandling för att kunna avsluta den avlidnes ekonomi. Därefter kan dödsboet avvecklas, vilket innebär att skulder betalas, tillgångar delas upp mellan arvingarna och eventuella fastigheter säljs. Om det finns ett testamente ska arvet delas ut enligt det.

Ska efterarvingar kallas till bouppteckning?

Ja, efterarvingar, alltså personer som har rätt till arv först efter att en annan arvinge har avlidit, ska informeras och kallas till bouppteckningen. De behöver dock inte närvara fysiskt, men de har rätt att få en kopia av bouppteckningen och de har även möjlighet att lämna in synpunkter.

Måste man ha en förrättningsman vid bouppteckning?

Ja, minst två förrättningsmän måste utses för att säkerställa att bouppteckningen görs korrekt. De behöver inte vara juridiskt utbildade, men de ska vara opartiska och ha tillräcklig kunskap för att kunna intyga att bouppteckningen är korrekt ifylld. Förrättningsmännen skriver under bouppteckningen som en bekräftelse på att den är sanningsenlig.